Vem är jag egentligen?
Senast jag gjorde ett inlägg om "mig själv" som var berättande om vem jag är och vad jag gör, var i januari då jag startade upp den här bloggen. Sedan dess har det hänt en massa grejer och därför kände jag att det passade att skriva ett nytt sådant inlägg nu när jag har bytt design och ska starta om på nytt med bloggen igen.
Mitt namn är som ni alla kanske förstår Linnea Fällman och jag är född 1998 i Umeå, där jag är bosatt med min familj. Just nu läser jag andra året på ekonomiprogrammet med inriktning på ekonomi. I framtiden är det dock väldigt tveksamt om jag ska fortsätta i ekonomispåret eller om det är något helt annat jag är intresserad av. Man skulle väl kunna säga att jag inte är något riktigt matematiskt geni och ekonomi innefattar ganska mycket matematik. Nog om min utbildning, på min fritid så har jag flera bollar i luften igång samtidigt. För någon månad sedan så startade jag upp en youtubekanal där jag gör olika sorters videor. På sidan om det så skriver jag en del på en hemsida som heter wattpad och knåpar även på en bok som jag har valt att inte publicera ännu. Inte nog med det så är jag besatt av musik och stora delar av dygnet så har jag musik igång i lurarna. Lyssnar jag inte på musik så är det podcasts eller något annat som spelas i mina hörsnäckor.
Många uppfattar nog mig som väldigt sprallig och glad men bakom min fasad så döljer det sig ett dystert mörker. Jag är inte alltid glad och mår definitivt inte alltid bra. Mycket tankar lever inom mig och oroliga känslor tar ibland över. Mina tankar och ångestkänslor skildrar jag ibland i text här på bloggen bara för att få utlopp på mina känslor. Med mina texter om panikångest och ensamhet så vill jag få andra som sitter i samma sits att förstå att de inte är ensamma, för jag vet att det finns många tjejer i min ålder som har samma känslor som mig. Det är viktigt att vi delar med oss och stöttar varandra genom tuffa tider. Därför låter jag andra läsa mina kladdiga anteckningar som annars skulle ligga bland mina anteckningar i min redan överfulla mobiltelefon.
Som bäst mår jag när jag inte befinner mig i Umeå utan på andra platser runtom i Sverige eller ute i världen. Jag har en liten speciell kärlek för just Stockholm som är min absoluta favoritstad. Om man tittar igenom min instagram så märker man att jag befinner mig där så snabbt jag får chansen till det. Problemet är bara att det ligger väldigt långt bort. I Stockholm känner jag mig mer hemma än vad jag gör i min egen stad och jag har en del vänner där som jag har lärt känna genom internet. För mig har internet varit en viktig plats för mig, det har varit där jag har träffat de flesta av mina närmsta vänner idag. Bland annat Agnes som är den personen som står mig närmst.
Det var väl lite om mig. Resten får ni väl veta medan ni läser.
Kramar
